minne för livet

Plågar mig själv men njuter samtidigt. Jag sitter och sorterar bilder och så kom bilderna från nians bal upp. Jag gråter när jag tittar på dom, samtidigt som det är så underbart. Åren vi gick tillsammans var verkligen det bästa någonsin, tror ingen kan förstå. Det hände verkligen något sjukt kul & galet vaaaarje dag. Så det är klart att balen var sorglig, men balen var egentligen ingen avslutning. Det var början på något nytt. En riktig vänskap, vi träffas nu på fritiden istället för i skolan. Det är ju helt underbart! Och det är fantastiskt hur människor som matchar varandra så bra kan hamna i samma klass. Ödet! Så istället för att gråta ska jag nu skratta & le!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0